Efter fyra timmars gymmande med idel nya, tunga övningar är man rätt toast alltså. Vilken jävla eftermiddag! Snacka om att köra SLUT på glykogendepåerna! Har lärt mig så sjukt mycket, pressat mig mer än jag vågat göra på länge och med hjälp av massor av pepp från en fantastisk lärare och fina klasskompisar funnit ett nytt mission i livet nu när Chins liksom inte vill sig längre med axeln.
Frivändningar here I come! Så snart jag har tid och pengar tänker jag söka upp en bra coach och bli frickin GRYM. Bara så ni vet. Har mer att berätta men just nu behöver jag en enda sak: MAT!
Har så väldigt mycket att berätta men liksom ingen ork att göra det i dessa dagar. Idag var jag så trött att jag med nöd och näppe höll mig vaken på eftermiddagens lektion i idrottsfysiologi. Inte bra! Men jag lovar att massproducera så snart veckan är över. Har dessutom lite hemläxor till er – the fun kind 😉 I övrigt får ni fortsätta vara nöjda med mina enstaka bildbomber.
Sitter på världens snigligaste (jodå det är visst ett ord) tåg på väg till skolan. Tur man har Pepptajtsen på så man håller sig lugn och glad trots att man nog blir sen idag.
Det är inte helt lätt att hinna eller framförallt orka med att vara produktiv på bloggfronten just nu. Energin läggs helt på andra saker och behöver göras det för att ta sig igenom dagarna i skolan och suga in all information man möjligtvis kan. Men lite bilder ska jag försöka se till att slänga upp om inte annat. Har ju dessutom mitt tredje PT-pass med bloggläsare att skriva om, men det kommer.
Sitter här och strötittar på American Idol (fan vilka röster folk har!) och dricker kaffe innan skolan. Igår körde vi igång praktiskt igen och har dessutom börjat prata tester och mätningar. Ser fram emot när vi praktiskt får pröva på det där med kalipermätningar och grejer. Mucho intressant!
Förresten! Är du sugen på att plugga till PT men är orolig att det ska vara för jobbigt med så intensiva utbildningar – testa att få preparandkursen och känn efter. Om inte annat får du en helg fylld av lärdomar och skratt som kommer att ge dig otroligt mycket på få dagar.
Det må va tufft som fan, tidiga morgnar och långa dagar utan sol och otroligt mycket att plugga – men gud vad jag älskar att vara tillbaka på skolan! Hela dagen har vi snackat anatomi, lärt oss nya muskler och fördjupat oss i lederna. Det har varit livliga diskussioner, mycket skratt och roliga tävlingsmoment – allt sådant passar mig perfekt. Framförallt är det så kul att man känner anatomin och terminologin från steg 1 faktiskt sitter där den ska, bättre än man först trodde. Att skriva anatomiprovet var liksom det som fick allting att till slut falla på plats utan att jag ens anade det.
Det är också fantastiskt kul att träffa alla klasskamrater igen och dessutom se några nya ansikten i klassen. Och att sitta där och diskutera och analysera utan att känna sig överdrivet vilsen och istället kunna njuta av att få visa vad man kan och glädjas åt att andra kan.
OCH! Som om inte det vore nog ska vi imorgon hela dagen lära oss att skriva kostupplägg av olika slag – hur intressant?! I veckan fick vi hem kost- och aktivitetsdagböcker att anteckna i under tre dagar som vi imorgon kommer använda som underlag när vi ska räkna energi ut och in. Gud vad jag längtar!
Känns som att va ute mitt i natten. Nu får ni stå ut med ett gäng dagar med dåligt uppdaterande igen – utbildningens sista steg drar igång och det är långa dagar på skolan som väntar mig.
För övrigt vill jag bara påpeka lite fint att visdomständer är det dummaste påhitt någon någonsin kommit på att människan ska ha. Så ni vet.
Så jag har bestämt mig för att köra vidare på dom snabba helkropps/halvkropps-passen tills jag hittar tillbaks till en bra rytm. Just nu känner jag att det är den typ av träning som verkligen funkar för mig (eftersom jag inte fixar dom tunga split-passen längre pga axeln) och även om det fortfarande krävs att jag övertalar mig själv till att masa mig iväg, så går det snäppet lättare. Argumentet ”det går skitsnabbt att genomföra” hjälper och vinner över alla andra dumma argument min hjärna kan komma på. Och faktum är att jag redan efter en vecka börjar märka skillnad på flåset. Har nog med cyklandet (sen jag drog in på mitt SL-kort) att göra också – vilket ju är super. Lurar mig själv till konditionsträning = WIN! Och viktigt för mig och självkänslan eftersom jag lagt på mig lite mer än vad jag trivs med sedan jag föll ur mina rutiner. Ironiskt nog har jag sjukt svårt att sköta kosten nu när jag pluggar till PT/Kostrådgivare. Hur stört är inte det? Men det verkar som om hjärnan min kräver så mycket mer energi nu för att orka hålla igång och vara alert 11 timmar om dagen och lite till eftersom man bör plugga hemma sen med. Energi som kroppen inte hinner göra av med när man sitter på en stol i en lektionssal hela dagarna. Så thank god att steg 2 på utbildningen (som börjar imorgon) blir mer praktisk!
Gårdagens pass var mer koncentrerat på överkroppen. Har en DJÄVULSK träningsvärk i varenda liten del och vinkel av mina ben efter att ha kört slut på dom både i måndags och onsdags. Kan ju inte direkt påstå att dom hunnit återhämta sig från första chocken. Så, vila fick dom i alla fall göra igår och överkroppen (vars träningsvärk varit lindrigare) fick jobba som sjutton. Det känns idag vill jag lova! Här kommer mitt upplägg – även detta ett AMRAP (As Many Rounds As Possible) på 20 minuter, efter 10 minuters uppvärmning på cykel.
Kettlebellsswingar x10
Stångrodd x 10
Plankan – minst 1 minut per gång
Stångcurls x 10
Crunches x 10
French press x 10
Armhävningar x 10 (klarade samtliga på tå, utom sista två repsen på sista varvet – så sjukt stolt!)
Fyra och ett halvt varv hann jag med igår. Tänkte köra passet en gång i veckan framöver så man kan se vad som händer utvecklingsmässigt. Sånt går jag igång på! När det händer grejer – och det gör det ju bara man vet vad man ska kolla efter.
Fick en läsarfråga om hur jag stretchat den här perioden då jag upplevt att jag blivit bättre i mina armhävningar. Tänkte ni ska få en liten kik på övningarna jag gjort så jag spelade in ett muppigt videoklipp åt er. Ha i åtanke att den här tjejen blir sjukt nervös av att spela in videoklipp såhär, så säger jag något knasigt eller om ni inte förstår vad jag menar – släng iväg en kommentar så ska jag göra mitt bästa för att förklara det. Och låt mig veta om ni provar, vad ni känner och allt annat ni kan komma på 😉 Kom också ihåg att när jag säger att mina armhävningar förbättrats så menar jag genom en kombination av stretchövningar där denna bara utgör en tredjedel!
Såg för övrigt nu att det är nåt konstigt med ljudet i andra halvan av klippet, men hoppas ni förstår ändå. Annars får ni helt enkelt fråga!
Efter PT-passet igår körde jag ett kort och intensivt träningspass för egen del. Den här gången hämtade jag inspiration ur senaste numret av Fitness Magazine och körde en effektiv cirkel för hela kroppen. Jag ligger ju fortfarande på fokus hitta-tillbaks-till-träningsrytmen-och-motivationen-utan-att-förvärra-axeln så att köra splittade muskelgrupper där axeln kommer med i så många av passen och dessutom får en väldigt koncentrerad belastning är liksom ingen bra idé just nu. Även om jag vill. Så jag får liksom bita i det sura äpplet och erkänna att det är bättre för kroppen att göra något annat.
Ett perfekt tillfälle att ta tag i svagheter såsom konditionsträning, säger optimisten i mig medan en annan sida av mig grymtar tjurigt och tycker det suger. Men som jag sagt en annan gång; nya tider kräver nya strategier. Och när den egna motivationen inte är på topp så funkar effektiva och snabba pass väldigt bra – för då får man det gjort! (Är det förresten inte märkligt att motivationen för den egna träningen kan sjunka medan motivationen för att träna andra bara stiger och stiger?)
Igår körde jag i totalt 20 minuter – mitt livs kortaste träningspass skulle jag tro. Men riktigt jobbigt och flåsigt! Och sjukt tungt för benen som numera får stå ut med att få spö rätt ofta i träningen. Dom får jobba i både konditionsträning och cirklar mest hela tiden. Tio repetitioner per övning, så många varv som möjligt under 20 minuter. Fixade ihop mina stationer inne i ”box-rummet” på skolgymmet och fick på så sätt hela rummet för mig själv (grymt!) + att jag kunde styra över musiken med den portabla stereon därinne. Rivig rock – hell yeah!
För övrigt! Har blivit så jäkla mycket bättre på armhävningar sedan jag började stretcha bröst-, axel- och nackmuskulaturen ordentligt! Och folk säger att stretch inte gör någon skillnad! Skillnad för VAD undrar jag då och tycker att man måste specifiera sig. För jag kan utan tvekan säga att för mig gör det underverk, både för ökad rörlighet (innebär att jag kan utföra övningar bättre), mindre värk (rygg och nackmuskulatur) & minskad stress. Och är inte det skäl nog att stretcha?
Vad kul det är att få möjlighet att träffa några av er läsare! Den här veckan har gett mig möjlighet att göra det, något som både är kul och lärorikt för mig. Dessutom blir man grymt inspirerad av att möta människor som själva brinner för träning och som är frågvisa och intresserade. Som små svampar som suger åt sig all info man kan få. Jättekul!
Igår hade jag mitt andra PT-pass med en ”ny” människa. Någon jag aldrig mött förr och som jag dessutom inte hade en ordentlig bild av alls (som i Johannas fall då jag följt hennes blogg länge nu) – jättespännande och kul! Och vilken härlig känsla det är när man hälsar på varandra för första gången någonsin och man genast blir av med nerverna. Så kändes det igår. Det hade nog dels att göra med att jag dagen innan fått göra av med dom flesta nerverna, men också för att det är lätt att känna sig lugn och glad när man möter människor som liksom är ett enda stort leende.
Malin och jag hade haft mailkontakt under veckan och eftersom man i vanliga fall skulle gjort en liten intervju med en ny klient så tog vi en light-variant av denna via mail. För även om dom här PT-passen är mycket till för min utbildnings skull och bra träning inför praktiska proven, så vill jag ändå försöka möta mina testkaniners mål och hjälpa dom med det jag kan. Man pratar mycket om att individanpassa träningen och just det tror jag är hemskt viktigt som PT. Det behöver inte betyda att man alltid har totalt nya pass med nya övningar man aldrig kört med någon annan (går det ens?) – för pass kan man ”återanvända” – men det handlar om att försöka hitta sätt att återanvända dom på som är rätt för klienten och dess mål. En knäböj är en fantastisk övning på så många sätt att man kan ha sju klienter med olika mål men ändå använda just den övningen. Förstår ni vart jag vill komma? Det handlar om att veta varför och vad jag vill uppnå med övningen.
Gårdagens pass: Uppvärmning på cykel, sen styrka & därefter stretch.
Knäböj (första gången med fri stång för Malin, jättekul att se hur fin teknik hon hade trots att det var ovant!)
Enbensspark – excentriska
Bulgariska utfall (även det första gången – snacka teknisk utveckling mellan set1 och set3! Coolt!)
Sumo squats
Som ni ser var gårdagens pass också för ben och övningarna går igen – men den här gången med lite extra fokus på att trötta ut låren (som för Malin gärna ”tar över”) och försöka hitta kontakten med sätet. För det där med kontakten kan vara himla trixigt ibland och för Malin har det just varit det. Så utöver dom övningarna vi gjorde igår skickade jag även med Malin lite tips på sätt att ”hitta” sätet på – t.ex. att pröva på min stora hat/kärleks-övning (för att det är djäääävulskt jobbig, men fantastisk om man vill mörda rumpan)enbensböj i smith. Ett annat tips är att testa enbenta höftlyft. I den bästa av världar hade vi hunnit med alla övningar jag ville – men ibland går tiden snabbare än väntat och särskilt när man går igenom nya övningar och varianter på dom. Det där med tidshållningen är något det verkligen måste jobbas med och något man lär sig med tiden; alltså ett utvecklingsområde.
Idag har jag blivit lovad en liten rapport om hur det känns i ben och om sätet svarat på träningen igår – ser fram emot det! Utöver det, TACK MALIN för att du vågade va min testkanin och dök upp fast killen på T-banan skickade dig åt helt fel håll 😉
Och nej, klart jag inte lyckades få några bilder från igår heller! Positivt för PT-rollen såklart, men tråkigare för bloggen 😉 Så ni får hålla till godo med en bild på enbensböjen (eller enbens-utfallet som jag vet att jag också kallat det nångång.)
nicolesoraya 