nicolesoraya

En blogg om träning, kost och min resa mot ett starkare jag.


2 kommentarer

Hjärtvärme

Så var ännu en dag över och alldeles strax ska jag hoppa i säng. Ville bara titta in och dela med mig av dagens höjdpunkt:

20130312-215206.jpg

Fick sms:et av en kund efter vårt pass idag – kan ni tro att det värmde i lilla hjärtevrån eller vad? Så kul att få den typen av gensvar hos kunder, det gör jobbet så mycket roligare än det redan är och jag uppskattar den fina lilla gesten något enormt.

Andra bilden är kvällens middag som mannen ordnat tills jag snubblat in genom dörren efter jobb och träning. Blev ett axel-/magpass idag som vart riktigt bra! Men vi tar det imorgon. Nu måste jag ta natt innan jag däckar i soffan!

Annonser


7 kommentarer

Happy Wednesday

20130206-160220.jpg

Nerverna började äntligen ge med sig idag. Nej kanske inte konstant, men tillräckligt mycket för att slappna av och ha riktigt kul med klienterna. Känslan när en klient efter passet ligger på golvet, dödstrött, men ändå gör tummen upp. Bästa passet på riktigt länge! Hemskt och underbart, precis som det ska vara! Det här vill jag absolut köra igen! utbrister människan och spricker upp i ett enda stort leende. Jäkligt fin känsla – och boost för självförtroendet. Jag kan ju! Ju mer jag vågar slappna av desto bättre märker jag att jag själv blir. Så skönt. Nu ska jag bara fortsätta jobba på den biten och på att lära mig mer, mer, mer.

Strax innan lunch körde jag ett apjobbigt pass för mage/armar. Ville typ spy på allvar. Men fan vad härligt att känna sig så slut i musklerna efteråt! (Märks dessutom ordentligt att jag var död i ryggen efter igår..) Körde bland annat en superset till failure med bosu-planka och russian twist och fick publik. Kvinnan tittade med stora ögon och frågade om det där kändes och jag kunde inte annat än att skratta och nicka. För nog känns det alltid. Som sjutton. Nöjd med passet. Nöjd med att inte ha tvingat mig igenom det idag kan faktiskt känt mig ganska motiverad – äntligen.

Aja people. Nu ska jag strax möta upp dagens sista klient och på begäran introducera gymets maskiner för henne. Sen blir det hem till kärleken och skolböckerna.


1 kommentar

Friiiiiday – ett steg närmare landet

Fredag och det är dags för mig och träningsvärken att ta tag i en tenta igen. Vill verkligen bara ha allt färdigt nu och inte behöva fokusera på hundra saker samtidigt. Men vissa saker tar längre tid att nöta än andra och när man inte längre har ALL tid att lägga på pluggandet är det kanske inte helt konstigt att det inte går lika fort fram heller. Men aja, skam den som ger sig. Det är bara att fortsätta stånga vädursskallen i väggen ett tag till, tills jag blir helt färdig med tentorna och kan andas ut. Längtar till den dagen man känner man kan koncentrera sig 100% på jobbet istället och känna sig lite trygg i allt man kan och lärt sig. För det tar lite tid det där, att lära sig och att våga slappna av och luta sig tillbaks. För kunskapen finns ju där – man måste bara våga lita på den och sig själv.

Men fredag innebär också ett steg närmare mental uppladdning. Jepp, ikväll åker vi till landet igen för en tyst, härlig helg och nästa helg hela vägen till skog-skogen och min familj. Blir dessutom första gången jag får träffa lilla systersonen Milou och jag längtar mig tokig efter dom alla nu.

20130201-123341.jpg


3 kommentarer

Mental styrketräning?

mental strength

Här ligger jag i soffan och varvar ned till Passengers sköna röst. Nedvarvning. Jag har lovat mig själv att bli mycket bättre på det – som jag var förr i tiden. Innan jag blev så jädrans duktig på att oroa mig inför framtiden. Och visst var det mycket lättare att ta motvinden då, att stå fast och bestämd och kämpa sig igenom. Min motståndskraft, den mentala styrkan, får näring så. Jag tränar den på gymmet, föder den under vilan. För mental styrka i all ära, men gör man aldrig något för att fylla på den så tar även den slut förr eller senare. Som med så mycket annat. Och det är nog kanske det som varit det kämpigaste med hela den här hösten/vintern som passerat – jag har inte funnit tid eller lugn nog att ta hand om den delen av mig själv. Den där allra viktigaste av delar som ofta är livsavgörande.

Det är kämpigt att ta sig tillbaks. Jag kommer aldrig någonsin sticka under stol med den saken. Det är otroligt kämpigt, både fysiskt och mentalt. Många gånger tycker jag faktiskt att det är svårare att ta sig tillbaks nu, när man vet hur bra formen en gång känts och har fantastiska prestationer att jämföra med, än den där allra första gången jag gav mig in i fighten. Jag hade ju inte något bättre att jämföra med då, bara sämre. Men det är ju så. Man faller som hårdast när man flugit som högst. Och det är ju därför det är så jädrans viktigt att ta hand om den mentala rösten. För nej, den kommer inte av sig själv. Det är lika mycket styrketräning i att få den att bli stark, som det är när man jobbar med kroppen. Ibland kanske mer. För det finns så satans mycket därute i världen som gör sitt allra bästa för att besegra ens inre styrka och tron på sig själv. Och just därför är det så väldigt viktigt att ta hand om sig och sitt inre.

Så, jag kommer återinföra mina mer eller mindre ”tysta helger”. Och ta minst en timme varje kväll, innan jag går och lägger mig, bara för att andas ut.  Ta tid för mig och det som stärker mitt inre. Vara utomhus mer, njuta av frisk luft och vackra vyer. Stänga av tv:n, datorn och lägga mobilen åt sidan – byta ut allt mot böcker. Lyssna på musik medan jag ligger i en solfläck på golvet och bara njuta av att känna värmen mot min hud. Skriva dagbok igen – för att bättre se mönster i mitt beteende, för att ventilera, för att utvecklas och växa. Ta upp målandet på nytt, det färgglada och otvungna. Det som föds ut spontaniteten och känslor, snarare än planering och tankar. Spendera tid med vänner och familj som hamnat i bakgrunden de senaste månaderna. Och jag vill, som jag tidigare nämnt, få in yoga i mitt liv. Lära mig på riktigt.

Avsätter ni tid för att varva ned? Och tränar ni någonsin er mentala styrka?


1 kommentar

Korvstoppning pågår

20130124-200421.jpg
Det har varit lite dåligt på uppdateringafronten idag… Försöker fortfarande komma tillbaks till gamla rutiner och finna någon form av balans mellan allting och det tar sin lilla tid. Även om det handlar som en sådan enkel sak som att blogga.

Idag började jag dagen med att åka iväg till Sportlife Garnisonen för att möta upp två av mina PT-kunder. Det är kul att äntligen få ett ansikte till personer jag tidigare bara pratat i telefon eller mailat med ett par dagar nu, även om jag fortfarande inte riktigt kommit över nervositeten helt. Antar det är lite så i början när allting är nytt och ovant. Efter konsultationerna bokade vi in våra första träningspass ihop och jag ser riktigt fram emot det (även om jag samtidigt är skitskraj haha!). Hade också en liten sit down med min kollega Walter Zuniga där vi gick igenom en del av det rent administrativa med arbetet, men också pratade en del om egen träning. Bokade in några gemensamma träningspass nästa vecka, vilket jag ser fram emot.

Resten av dagen har inneburit plugg, plugg, plugg. Med en hjärna som är rätt trött på skolböcker by now (även om det är superkul att lära sig så har jag aldrig tyckt om själva korvstoppnings-delen med att gå i skola haha) så känns det som att det går ofantligt trögt. Men what to do? Imorgon är det tentadags igen så det är bara att fortsätta nöta.

Kan i alla fall glädjas över träningsvärken lite här och var medan jag sitter här och nöter. Det gör fortfarande ont i hamstrings när jag sitter ner (efter måndagens AMRAP), ryggen känns som om den blivit överkörd av en ångvält och biceps känns helt krossade efter igår. Nice!


Lämna en kommentar

AMRAP med Sara

Jisses vad trött jag är! Så väldigt skön känsla att vara så mör och trött i hela kroppen som man blir efter ett riktigt bra träningspass. Det var ett tag sedan jag orkade ta ut mig såhär – särskilt mentalt. Tror att det är en kombo av lättnaden över att jag fick jobbet jag ville ha, fått sova ut ordentligt i helgen och dessutom hade träningspartner idag. Åkte in en sväng till skolan för att plugga/planera lite med Sara och fick med mig henne ner till skolgymmet efteråt för en AMRAP. Hon nämnde nångång i höstas att hon gärna ville köra det med mig, efter att ha sett mig i farten på skolgymmet, och idag passade ju perfekt. Även fast jag tänkt göra något helt annat från början. Man får ta vara på tillfällena då man kan få lite extra pepp, särskilt efter en period då motivationen varit låg för den egna träningen. Känner hur den börjar återvända nu, sakta men säkert. Insikten om att man från och med imorgon kommer jobba på PT liksom blåser liv i motivationen som legat som sovit, helt klart 🙂20130121-191831.jpg

Kvällens AMRAP: Knäböj med axelpress – KBswingar – Raka marklyft – Armhävningar – Bollindrag (mage). På 20 minuter hinner man ta död på sig själv rätt ordentligt om man bara vill, ingen tvekan om den saken.


6 kommentarer

Om en helg som skrivit historia

20130121-110816.jpgVilken helg hörrni! Den kom verkligen att bli allting annat än jag förväntat mig och så väldigt fylld med glädjeämnen. Nej, det trodde jag verkligen inte när jag vaknade upp i lördags efter ännu en natts dålig sömn och så illamående att jag kräktes strax innan jag skulle iväg till Odenplan för ännu ett delmoment i den rekrytering jag befunnit mig i ganska många veckor nu. Väl på plats kände jag mig alldeles skakis, vilket inte blev bättre av nerverna i mig. För jag ville ju så gärna göra bra ifrån mig! Hade suttit hela dagen innan och vänt och vridit på min planering och till slut var klockan så mycket att jag fick inse det var bäst att gå lägga sig. Ni förstår, min uppgift var att lägga upp en periodisering för en ”klient” och genomföra ett träningspass med denne enligt mitt upplägg, för att under tiden svara på frågor kring mitt tänk, anatomi eller annat som hör jobbet till. Vid ett tillfälle fick jag uppgiften att ”göra en variation på hela programmet som kräver mer av koordinationsförmågan” för att visa prov på kreativitet, flexibilitet och förmåga att tänka om snabbt. Trodde ni jag ville dö eller vad? Kände mig som en nyförlöst kalv i benen – av nerver. Ni vet känslan i bröstet när man konstant ifrågasätter sig själv för att man blir osäker på om man ska gå efter magkänsla eller huvudets so called logiska förmåga? Och sen efteråt – feedback som gjorde mig så glad att jag kunnat spricka.

– Du måste prova storlek på jobbtröjan… Här, prova den här storleken!

– Den sitter jättebra, säger jag och hinner tänka att den är ju helt ny.

– Haha jag vet. Jag hade redan beställt den – jag visste ju att vi ville ha dig med i teamet, skrattade han.

Störda känsla. Idag sitter jag fortfarande här och undrar vad som hände egentligen – och hur!? Och det känns så fantastiskt att tänka att jag redan den här veckan kommer att börja installera mig på min nya arbetsplats, även om det blir en mjukstart såhär i början när jag fortfarande har mina sista prov kvar att skriva.

Under natten till söndag sov jag ordentligt för första gången sen Hawaii. Tungt, tryggt och utan störningar, för att vakna utvilad. Det blev en brunch med mannen min (kvarg/hallonpannkakor med diverse frukt och turkisk yoghurt med lime och honung) och så upptäckte jag att min lillasyster skickat sms under natten. Jag hade tydligen blivit moster, lite i förväg. Stoltheten som svällde upp i bröstet när jag fick se bilden av min fantastiskt söta, rundkindade lilla systerson..! Och vetskapen om att allting gått fantastiskt bra och att syrran knappt behövde spendera ett halvt dygn på BB innan de fick åka hem igen med lille sonen, den vetskapen kändes så skön!

Så, kära bloggläsare och bloggosfärvänner, det var en bra helg. En riktigt, riktigt bra helg. Och från mitt bröst har det fallit tunga stenar som under en tid tagit mycket på mina krafter. Nu kan jag känna hur livshjulet börjar rulla igen, stadigare och mer hoppfullt än på länge. Jag ville bara ni skulle veta det och få ta del av glädjen jag känner, liksom ni fått ta det av allt det tunga under hösten. Och så ville jag tacka igen. För alla fina ord, för ert engagemang och era små pepptalks. Och för att ni fortfarande tittar in 🙂

Ha en fantastisk måndag!