nicolesoraya

En blogg om träning, kost och min resa mot ett starkare jag.

Rubrik #2: Min drömkropp

19 kommentarer

Wow! Erika, jag kan snacka drömkroppar och ideal i all evighet! Det här med drömkroppar är faktiskt rätt intressant. Särskilt när vi snackar träning/kost i samband med det. För någonstans så känns det ju onekligen lite tabu att prata om det högt och synligt. Det där med utseende och ytlighet. Folk rasar när man talar om att man vill gå ner i vikt – särskilt om man är ”normalbyggd” eller ”kurvig bara”. Få saker idag är så känsliga som att prata högt och ärligt om kroppar, ideal och storlekar. Och jag kan förstå det. Ibland. Till en viss gräns. För ja, det finns en helt enorm vikthets/kalorihets/kalla-det-vad-man-vill-hets därute. Och alldeles för många som lider utav det. Som inte kan ta på sig skygglappar och leva opåverkad av samhället. (Om det nu ens går?) Och man letar syndabockar tills man hittar fel överallt, diskuterar kors och tvärs i all oändlighet… Och det är fantastiskt att diskussionen finns! Den behövs! Det kritiska tänkandet behövs!

Men jag kan också tycka att det går till överdrift. Det där med att man idag ”inte får” vilja tappa vikt om man inte är hutlöst överviktig, eller vad det nu är man vill och inte vill, är och inte är. I slutändan handlar det ju faktiskt om någonting som är otroligt relativt och individuellt. Och vem har ens rätten att säga vad man får och inte får när det kommer till ens egen kropp? Missförstå mig rätt, även jag tycker att det finns gränser för vad som är hälsosamt/ohälsosamt, även jag har mina uppfattningar om rätt och fel. Men jag menar ändå på att det handlar om vad man själv, som individ, upplever att man mår bra av. Man har fortfarande ett visst eget ansvar. Det finns så mycket att säga om det här, men jag lämnar det därhän. Jag tror att ni förstår min poäng. Med det sagt… Erika, här kommer mitt något svamliga svar på din fråga/rubriken du gav mig.

När jag bestämde mig för att förändra mitt liv var det helt och hållet av ytliga skäl. Allt handlade om att förändra mitt yttre. Och jag sticker inte under stol med det. Det var det enda jag tänkte på i början – av det enkla skäl att jag faktiskt inte längre mådde bra av att se mig själv i spegeln och inte känna igen mig själv. Eller känna mig helt kvävd i ett par jeans för att magen ständigt kändes/var svullen. Inte så att jag äcklades av mig själv, nej det är för starkt, men min självkänsla var oerhört negativt färgad efter den viktuppgång som smugit sig på efter att jag lämnat mitt aktiva entertainerliv i Spanien. Jag har aldrig varit sådär fasligt överviktig, om man ska fråga omvärlden, men tillräckligt för att inte trivas. Och för mig räcker det som skäl för att en människa ska få vilja förändras. Så jag började träna. Äta bättre – eller snarare äta bra och mycket mer än annars – för att nå dit jag ville. Drömkroppen. Något sånthär hade jag nog tänkt mig back then:

Men i takt med att min kropp började förändras, började även mina ideal att göra det. Jag började värdesätta den välmående kroppen mer. Inte bara en kropp som såg bra ut. Och det för att jag helt enkelt började förstå vad en välfungerande, glad kropp gör för huvudet och självbilden. För när min kropp började må bättre, började även huvudet göra det, även om jag inte blivit av med allt jag ansåg vara överflödigt. Jag lärde mig genom träningen att värdesätta mig själv och min kropp på ett sätt jag tidigare inte kunnat. Och jag började istället drömma om en starkare kropp. En snabbare, en tåligare och roligare kropp. Jag började se skönheten i muskler – de man har blött, gråtit och svettats för. Det var inget jag ville ha i början, musklerna, men när dom plöstligt började göra sig synliga blev jag snart förälskad. Och plötsligt var vikten helt obetydlig! För jag lärde mig ju snart att dom där siffrorna var förbannat missvisande; jag gick ju upp i vikt samtidigt som jag droppade i klädstorlekar. Och precis här befinner jag mig än idag. Med en modifierad bild av hur min drömkropp ser ut och är. Jag vill fortfarande bli av med överflödiga centimetrar ; för att hamna där jag själv trivs som bäst med min kropp. Men jag vill växa också. Få fram definitioner och bevis på hårt arbete. Och en jävligt stark och lycklig kropp! Men för att ge dig ett enkelt och konkret svar:

Och det ÄR faktiskt okej att träna/leva sunt för att förbättra sitt yttre. Så länge man inte glömmer bort att där finns så mycket mer än bara det yttre som är av vikt. Men alla behöver vi börja någonstans, eller hur?

19 thoughts on “Rubrik #2: Min drömkropp

  1. OH SÅ BRA SKRIVET! Jag blev genast inspirerad att skriva ner lite om min egen väg till ”där jag är idag”… Hur mina ideal, precis som dina, har förändrats i takt med kroppens förändring (jag tror nog till och med att jag skrivit om det förut?!). Ha det fint Nicole!

    • Vad kul att du tycker det🙂 Haha jag kunde helt enkelt inte bara ge ett enkelt svar på hur min drömkropp ser ut – kände jag behövde vräka ur mig lite kring hela kropps-grejen också😉 Ja för guds skull! SKRIV! Skulle va kul att läsa🙂 Kram på dig!

  2. Så kul, jag delar i princip EXAKT samma resa/tankar/åsikter med dig! Var på en tjejmiddag i somras där vi alla började diskutera hur drömkroppen såg ut och alla enades om den muskulösa magiska wawawooomkroppen;) Inte katemoss-äterbarasallad-kroppen. Ganska ovanligt att höra från tjejer dock! De flesta verkar ju vara livrädda för muskler. Jag förstår inte?? Det är ju det absolut snyggaste som finns?? Och så har de ju en FUNKTION också! Fantastiskt =)

    • Haha I’m with you on that one! Nej jag tycker också att muskler är fantastiskt – man behöver ju inte (och kommer KNAPPAST att) se ut som en megabodybuilder för att man tränar tungt😉

  3. Grymt bra och intressant inlägg!!😀
    Håller med dig till hundra, att idealen ändras i sin egen skalle efter hand som kroppen också förändras.

    Och jag tänkte på mitt eget inlägg som du kommenterat om att ibland är det endast det yttre som man vill förändra och resultaten som håller motivationen uppe, och där håller jag också med dig. Och det är synd att det är tabu när man säger att man vill förändras osv.
    Det jag tänkte på mer när jag skrev mitt eget inlägg om att ”tänka till” var mer riktat till personer som inte riktigt får ihop helhetsbilden och som på vägen snöar in sig totalt på enbart siffrorna på vågen. Som i sin tur mår dåligt och hamnar i osunda tankebanor.

    Jag älskar att diskutera ideal. Och jag älskar att det bloggas om det. Det går att älta i all oändlighet och det finns så himla många synvinklar på ”problemet”.

    Men igen; grymt inlägg och tack för ”svaret” ;D

    • Tack tjejen! Nej, jag förstod ditt inlägg och vad du ville säga🙂 Så det var ingen kritik riktad till dig som så – utan mer en tanke som slog mig då jag själv kommer ur ett sådant exempel jag skrev i min kommentar till ditt inlägg. Och i den frågan från läsaren du kommenterade i ditt inlägg så framgick ju inte riktigt om det var en osund eller sund relation hon hade till mat/träning/utseende/siffror, så jag utgick från att hon var en vanlig men frustrerad människa som inte förstod varför hon inte fick resultaten hon önskade🙂 Jag håller definitivt med om att många alldeles för lätt och ofta stirrar sig blinda på vågen/siffrorna och att det lätt blir en ond och osund spiral. Jag ville bara påpeka att det finns fler dimensioner😉 Gråskalor liksom.

      Ja, att diskussionen finns är super! Som jag skrev – det behövs. Men det är en fin balansgång det där också🙂

  4. Jättebra inlägg, kan bara hålla med. Mitt skönhetsideal har ändrats, mina värderingar har ändrats. Hela jag är i någon slags förändring🙂 Jag tycker inte som förr, jag ser saker på annat sätt etc (finns ju alltid två sidor på ett mynt). Man undrar vart det slutar? Kanske aldrig? Vägen för mig är lång att vandra =)

    Det finns dock vissa saker där jag ännu ”står fast”, alltså där jag fortfarande tycket samma sak. Skönt att nått ankare sitter fast hehe.

    Apropå skönhet: Tänk bara tex vem man tyckte var snyggast i skolan när man var 15 år. Tittar jag på den personen idag på facebook, ser jag inte alls vad jag såg där, lustigt hur det förändras =)

    • Tack🙂 Vad kul med responsen! Nejdu jag tror faktiskt att resan aldrig riktigt slutar – och det är kanske det som är det viktiga? Att hela tiden utvecklas och se saker ur nya synvinklar?🙂
      Sen som du säger, så betyder det ju inte att man helt överger de ideal och erfarenheter man fått med sig på vägen. Haha – jag vet precis vad du menar när vi pratar om att se tillbaks på det man en gång tyckte var HETT.😉

  5. Exakt så här känner jag också!

  6. Maj gadd. Du är fenomenal på att sätta pricken över i:et!
    Har följt dig länge och alltid tyckt du beskriver känslor helt överjävligt & åter igen alla tummar upp för dig som kan skriva så man känner igen sig tokmassor. Bara sitter nickar, ler & känner igen. Du är klockren N!!

    Och grymt inspirerande!

    Schüss!!

  7. Kan ju bara hålla med alla andra. SÅ RÄTT!🙂

  8. Pingback: Idealkroppen? | Live It, Love It | ShapeMeUp!

  9. Vi är så många som hamnat i det här nu, att prata om idealkropp och drömkropp. Det är bra och välkommet. Jag för diskussionen inne hos mig kring den här frågan, och ställer frågan VEM som kan uttala sig och VEM som med fullt förtroende kan säga att man ska träna för sin egen skull. För att bli stark. Må bäst i sig själv. Om den personen ena dagen står för något annat. Att det vi möts av i media är normer och att vi alla någonstans har både ansvar och måste orka ta i frågan, äve om man kan anses negativ och som någon som förstör festen.

    Bra skrivet, jag måste kika in här lite oftare!

    • Visst är det så. Det blir ju liksom oundvikligt till slut – såvida man inte väljer att sticka huvudet i sanden. Jag var inne och läste hos dig – jäkligt mycket intressanta reflektioner för du! Det är så jäkla svårt det där med alla gråskalor, ett jäkla minfält känns det som. Men någonstans får man väl försöka hitta sin lilla väg genom det. Jag tänker att ”if you don’t stand for anything, you’ll fall for anything”. Anyways.. Nu börjar jag svamla.

      Titta in så ofta du vill vetja🙂

  10. Tack! Ruskigt bra skrivet och verkligen spot on! Får också ta att kika in här oftare😀

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s