nicolesoraya

En blogg om träning, kost och min resa mot ett starkare jag.

Waking up slowly

2 kommentarer

Något av det bästa med att jobba som jag nu gör är att jag numera nästan alltid vaknar riktigt utvilad och kan ta mig tid att ta det ganska lugnt på morgonen. Älskar det. Det sämsta med att jobba som jag gör är emellertid att det tar jäkligt mycket på krafterna – och påverkar träningen eftersom musklerna i princip alltid är trötta. Just nu är huvudet fullt av frågetecken kring hur jag ska lägga upp min träning för att orka prestera och samtidigt tycka det är roligt, men helt lätt är det inte. Är ju som sagt en rejäl omställning när man tidigare haft all energi och tid i världen att bara prestera en jävla massor på gymmet.

Igår vart jag helt utslagen efter träningen. Blev ett bröst- och tricepspass med Viking och det var galet skönt att vara tillbaks på gymmet, även om armarna var helt slut innan jag ens hann börja passet. Har aldrig tänkt på hur mycket serverandet tar på triceps, men det gör det tydligen. Oh well. Nu ska jag fixa lite till innan jobbet.

Ha en fin dag därute! Och glöm inte att tävla hos Marie för att vinna ett presentkort från BeachandMotion! 

About these ads

2 thoughts on “Waking up slowly

  1. Vad är det för jobb du har? kanske behöver kroppen (och huvudet) bara få vänja sig vid de nya. Vila lite extra, träna lite mindre, tills du känner att du är back on track. INgen idé att stressa kroppen för mycket. Lycka till! :)

    • Jobbar heltid på restaurang, så det är inget superspeciellt, men det sliter på kroppen helt klart haha. Nu är jag bara så mycket mer medveten om det än tidigare gånger då jag jobbar i branschen – då tränade jag ju inte alls och behövde inte fräscha muskler utanför jobbet.

      Jag har vilat i 2 veckor drygt och det har nog varit bra för kroppen, men jag kommer liksom aldrig hitta rätt igen om jag inte tar mig tillbaks till gymmet och försöker komma på ett sätt att träna som funkar med jobbet :) Så det blir ju automatiskt att jag tränar mindre (kortare, mer intensiva pass tex). Och stressen kommer ju i huvudsak inte från jobbet – den stressen har jag inga problem med – utan från omständigheterna i privatlivet som är just nu. Psykisk stress. Och medicinen mot den psykiska stressen? Well, träning. Haha.. Så jag har ett litet dilemma, men jag får kanske ta lite extra hjälp av PWO ett tag så jag känner mig lite piggare åtminstone.

      Tack :)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 586 andra följare